Anita Eshraghi 2018
Tinea Capitis hos barn och ungdomar. Hur tillförlitliga är odlingsresultaten från svampplattor på hudkliniken i Gävle?
Tinea capitis drabbar oftast barn och ungdomar. I Sverige drabbas framförallt barn och ungdomar från familjer med härkomst från olika Afrikanska länder. På senare år har tinea capitis som påvisats hos många barn med ursprung från öst-Afrika orsakats av Trichophyton violaceum.
När man misstänker tinea capitis i hårbotten ska man skrapa från epidermis av det angripna området och skicka materialet för direktmikroskopi och odling. Syftet med projektet var att ta reda på om den metod som används på hudkliniken i Gävle för att diagnostisera dermatofyter utifrån odling hos barn med tinea capitis är tillförlitlig i förhållande till den metod som används på mikrobiologen Akademiska sjukhuset i Uppsala.
100 barn under 18 år med klåda, fjällningar och ibland fläckvisa håravfall, dvs kliniska tecken på tinea capitis, som kom på läkarbesök till hudmottagningen i Gävle under 2014 valdes ut.
Sköterskorna på hudmottagningen i Gävle har skrapat från randzonen på misstänkta lesioner för att få ett så representativt prov så möjligt. I samma seans rycktes hårstrån av för odling. Material för odling på platta och direktmikroskopi skickades till Mikrobiologen i Uppsala för att jämföra odlingsresultaten.
Via journalgranskning har jag därefter eftergranskat samtliga odlingsresultat från Uppsala och Gävle. Metoden i Gävle visade på förekomst av många falskt negativa resultat i jämförelse med mikrobiologen i Uppsala.
Mikrobiologen i Uppsala använder två olika odlingsplattor som ökar sannolikheten att få fram en positiv odling jämfört med Gävle där bara en odlingsplatta användes. Temperaturen i värmeskåpen där odlingsplattorna inkuberas, har i Uppsala en lägre temperatur på ca 32 grader till skillnad från Gävle som hade en högre temperatur på 37 grader. Enligt tidigare gjorda studier är den optimala temperaturen mellan 27-32 grader vid odling av dermatofyter.
Denna mindre studie indikerade att metoden i Gävle inte är tillförlitlig och kan orsaka fördröjning i behandling och ökat lidande för patienter. För att säkert bestämma vilken metod som är bäst för att diagnostisera tinea capitis behövs fler studier med olika utformning och ett större material. Efter detta arbete har vi i Gävle valt att skicka alla våra odlingsmaterial till mikrobiologen i Uppsala för analys. Vi har bedömt att metoden i Gävle inte är tillförlitlig.
Ett stort tack till min handledare Karin Sanner, MD, PhD, Hudkliniken, Akademiska sjukhuset Uppsala
