Svenska Kontaktdermatitgruppen (SKDG)

Ordförande, Cecilia Svedman
Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen, Hudkliniken, Skånes Universitetssjukhus (SUS), Malmö

Sekreterare, Bo Glas
Hudkliniken, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå.

Yrkeshygieniker med forskningsintresse kring byggnadsrelaterad ohälsa och hur inomhusmiljön påverkar oss samt riskfaktorer för atopiskt eksem hos barn.

Ola Bergendorff
Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen, Skånes universitetssjukhus Malmö

Kemist som disputerat i organisk kemi/naturproduktskemi.
Framför allt intresserad av gummiallergen, medicinska handskar och skyddshandskar.

Anna Josefson
Överläkare vid hudkliniken, Universitetssjukhuset Örebro.

Ansvarig för Arbets-och miljödermatologiska mottagningen och mottagning för atopiskt eksem. Forskningsintresse handeksem

Maria Lagrelius
Hudallergimottagningen, Enheten för arbets -och miljödermatologi, Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholm, Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet

Specialistläkare i Dermatologi och Venereologi. Forskningsområde kontaktallergi hos barn och ungdomar.

Mihály Matura
Hudmottagningen Skaraborgs sjukhus, Skövde

Överläkare i dermatovenereologi, disputerat och forskat inom olika kemiska och kliniska aspekter av kontaktallergi och arbets- och miljödermatologiska sjukdomar

Ulrika Nilsson
Institutionen för material- och miljökemi, Stockholm

Professor i analytisk kemi med forskning som omfattar bland annat nya analysmetoder för parfymämnen, kolofonium och klädkemikalier

Adjungerad

Hilde Vindenes
Yrkesmedisinsk avdeling/Hudavdelingen, Haukeland, Universitetssykehus,Universitetet i Bergen, Norge

Medlem invald som SSAMDs representant

Naida Babic-Mulic
Arbets- och miljödermatologi, hudkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Yrkeshygieniker och leg. apotekare. Intresserad av diverse områden inom allergisk kontaktdermatit och andra hudsjukdomar. Involverad i forskning gällande exponering för konserveringsmedel och irritanter hos lokalvårdare samt metodbaserad forskning gällande att hitta biomarkörer hos psoriatiker och patienter med atopisk dermatit.

Josefin Ulriksdotter
Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen, Skånes universitetssjukhus Malmö

Specialistläkare i dermatovenereologi. Doktorand med ett projekt om hudbiverkningar och kontaktallergi mot medicintekniska produkter.

Medlemmar i emeritusgruppen

Magnus Bruze
Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen, Hudkliniken, Skånes Universitetssjukhus (SUS), Malmö

Marléne Isaksson
Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen, Skånes universitetssjukhus Malmö

Medlemskap i svenska kontaktdermatitgruppen sker efter inval på rekommendation från gruppmedlem.

Gruppen som helhet bör ha klinisk erfarenhet inom dermatologin samt en bred kompetens inom experimentell och epidemiologisk forskning, kemi och immunologi. Det är även önskvärt att gruppens medlemmar är geografiskt spridda i landet.

I dagsläget består gruppen av 13 medlemmar varav 2 är emeriti och 2 är invald för att under två år representera Svenska sällskapet för Arbets- och miljödermatologi.

§ 1 Namn

Gruppens namn är Svenska kontaktdermatitgruppen (SKDG). Dess engelska namn är
Swedish Contact Dermatitis Research Group (SCDRG). Svenska kontaktdermatitgruppen är en svensk motsvarighet till European Environmental and Contact Dermatitis Research Group (EECDRG).

§ 2 Ändamål

Svenska kontaktdermatitgruppens verksamhetsområde är kontaktdermatiter och andra
arbets- och miljöbetingade hudsjukdomar. Gruppens huvudsakliga ändamål är att bedriva och främja forsknings- och utvecklingsarbete, främja undervisning för blivande specialistläkare i samarbete med Svenska Sällskapet för Arbets- och Miljödermatologi och Svenska Sällskapet för Dermatologi och Venereologi, främja preventivt arbete samt vid behov besvara remisser inom området. Svenska kontaktdermatitgruppen utser styrelsen till Stiftelsen för främjandet av svensk kontaktdermatitforskning i enlighet med stiftelseurkunden.

§ 3 Medlemskap

Ordinarie medlemskap i Svenska kontaktdermatitgruppen erhålles efter rekommendation från en gruppmedlem och inval. Medlem kan uteslutas på grund av långvarig inaktivitet eller om han/hon motarbetar gruppens syften. Gruppen som helhet bör ha klinisk erfarenhet inom dermatologin samt en bred kompetens inom experimentell och epidemiologisk forskning, kemi och immunologi. Det är önskvärt att gruppens medlemmar är geografiskt spridda i landet och minst en person, kliniskt väl förankrad,från varje storregion (Norra sjukvårdsregionen, Sjukvårdsregion Mellansverige, Sjukvårdsregion Stockholm-Gotland, Västra sjukvårdsregionen, Sydöstra sjukvårdsregionen och Södra sjukvårdsregionen) ska vara med och deltar så länge de representerar sin region. Gruppens storlek, utöver emeriti, bör vara tolv till femton personer. Av dessa är två tidsbegränsade medlemskap (2 år med möjlighet till omval) vilka väljs av Svenska Sällskapet för arbets- och miljödermatologi.

När person disputerar inom området kan den erbjudas en plats i gruppen under max två perioder om vardera två år. Lika lång tid kan en nybliven specialistläkare erbjudas att delta i arbetet. Personerna utses av gruppen efter förslag från någon av dess medlemmar.

Ordinarie medlem som blir pensionär erbjuds möjlighet att ingå i SKDG: s emeritus grupp
(se § 4).

§ 4 Emeritusgrupp

Medlem i kontaktdermatitgruppen som blir pensionär avgår som ordinarie medlem i SKDG och erbjuds att delta i arbetet som medlem av emeritusgruppen. Medlem i emeritusgruppen deltar ej i besluten i SKDG, för övrigt gäller samma villkor som för ordinarie medlem.

§ 5 Ledning

Svenska kontaktdermatitgruppen leds av ordförande och sekreterare som väljs för två år i taget med möjlighet till omval. Gruppen strävar efter att ge alla dess medlemmar möjlighet att ingå i ledningsgruppen. Ordförande och sekreterare väljs ett år före tillträdet.

§ 6 Möten

Svenska kontaktdermatitgruppen sammanträder minst två gånger årligen. Kallelse till sammanträde skall vara ledamot tillhanda senast två månader i förväg. Beslut fattas med enkel majoritet. Röstning med fullmakt tillämpas ej.

§ 7 Stadgeändring

Beslut om stadgeändring kan tas vid ett möte där minst hälften av gruppens ordinarie medlemmar är närvarande och där den föreslagna stadgeändringen framgått av kallelsen till mötet.

Stadgar 240319