Årligen beslutar Svenska sällskapet för arbets- och miljödermatologi (SSAMD) om sammansättningen av den Svenska basserien. Eventuella ändringar i Svenska basserien föreslås av Arbetsgruppens för epikutantestning på basen av evidensbaserade studier utförda av Svenska Kontaktdermatititgruppen.
Vehikel vaselin om ej annat anges. Beredningar testade i vatten är markerade med *.
Svenska sällskapet för arbets- och miljödermatologi (SSAMD) är en intressegrupp inom SSDV. Gruppen bildades 2004, av engagerade läkare och kemister, för att stärka arbets- och miljödermatologin. SSAMD har en formulerad policy och stadgar. Dessa samt utformade riktlinjer och aktuella aktiviteter finns på Svenska sällskapets för dermatologi och venereologi (SSDV) hemsida. Arbetet i SSAMD leds av en idégrupp bestående av 6 personer, som väljs för en period av 2 år vid vårmötet i samband med SSDV:s årsmöte. Intressegruppen är öppen för personer verksamma inom arbets- och miljödermatologi samt annan medicinsk yrkesutövare eller företrädare för medicinskt närstående verksamhet.
Svenska sällskapets för arbets- och miljödermatologi övergripande uppgift är:
att minska bördan för såväl enskilda individer som samhälle av arbets- och miljödermatologiska sjukdomar.
Verksamhetens långsiktiga mål är att arbeta för:
·ökad kvalitetsmedvetenhet bland alla som arbetar med arbets- och miljödermatologi och att driva kvalitetsprojekt inom verksamhetsområdet
·att säkra rekryteringen av läkare och annan personal till arbets- och miljödermatologi och att verka för att utbildningar som nämns i basdokumentet kommer till stånd.
att alla ST-läkare i dermatologi får utbildning inom området arbets- och miljödermatologi
att förankra hos SSDV att deltagande i det nationella kvalitetsregistret för epikutantestning införs som ett kvalitetsmått för alla hudmottagningar som bedriver lapptestning
att verka för utformandet av nationella riktlinjer för kontaktallergiutredning och att lapptestande mottagningar följer dessa
att lapptestmaterial finns tillgängligt för alla lapptestande kliniker
att patienter med yrkesrelaterade hudsjukdomar behandlas på ett korrekt sätt i socialförsäkringssystemet
Återkommande aktiviteter för att uppnå målen
arbete i arbetsgrupper, som avrapporterar till idégruppen för SSAMD
arbetsgrupperna ges möjlighet till årliga sammankomster
årligen arrangeras en workshop där vi utvärderar testserier och testmetodik för hudallergitestning, främst lapptest och fotolapptest samt beslutar om kommande års svenska basserie allmänna möten för SSAMD hålls vid vårmötet i samband med SSDV:s årsmöte och vid workshopen under hösten. Arbetsgruppen för möten och fortbildning bistår de lokala arrangörerna av vårmötet med planering och genomförande r
årligen revidera några av basseriens rådlappar
regelbundet diskutera och följa upp diagnossättning av eksem och kontaktallergi
Specifika Mål för 2016-2017
att i samarbete med Svenska kontaktdermatitgruppen (SKDG) fortsätta arbetet med kvalitetsregistret för epikutantestning och att vid vårmötet 2017 redovisa resultat
att verka för att fungerande nätverkför olika personalkategorier upprätthålls
att en checklista för ST-läkare skickas in till SSDV för granskning och stadfästande för att skrivas in i utbildningsplanen
att fortsätta arbetet med handsk- och handeksemproblematik
att färdigställa arbetet med att ta fram nationella riktlinjer för kontaktallergiutredning vid lapptestande mottagningar samt att implementera detta
att, i samarbete med SKDG, revidera kosmetikaserien
att revidera basdokumentet
att revidera rådlapp 6-13 i Svensk basserie
att komplettera lång- och kortversion av rådlapparna med en mer detaljerad informationslapp riktad till dermatologer
att verka för en översyn av socialförsäkringslagen och tillämpningen av denna
Sektionens namn är Svenska sällskapet för arbets‐ och miljödermatologi (SSAMD). Engelskt namn är "Swedish Society of Occupational and Environmental Dermatology". SSAMD är en verksamhetsbaserad sektion inom Svenska Sällskapet för Dermatologi och Venereologi (SSDV).
§2. Ändamål
Sektionen är en ideell förening vars ändamål är att:
Främja och stimulera intresset för yrkes‐ och miljödermatologisk verksamhet.
Sprida kunskap och bidra till ökad kompetens inom specialiteten genom utbildningsdagar, workshops, samt författande av råd och anvisningar.
Sprida kunskap från ämnesområdet till allmänheten.
I samarbete med Svenska kontaktdermatitgruppen (SKDG) aktivt stödja forskning och utveckling av yrkes‐ och miljödermatologisk verksamhet.
Årligen utvärdera och eventuellt omarbeta testserier och testmetodik för hudallergitestning, främst lapptest och fotolapptest.
Verka för standard/koncensus avseende utrednings‐ och behandlingsprinciper av patienter med yrkes‐ och miljödermatologiska frågeställningar.
Samordna och kanalisera intresset och kunnandet i ämnesområdet inom olika discipliner i sjukvården.
§3. Medlemskap
Sektionen är öppen för alla personer verksamma inom Yrkes‐ och miljödermatologi samt annan medicinsk yrkesutövare eller företrädare för medicinskt närstående verksamhet. Medlem kan man bli genom att anmäls sig till sammankallande i informationsgruppen.
§4. Organisationsform
Minst ett protokollfört medlemsmöte hålls årligen. Beslut fattas med enkel majoritet om annat ej sägs i dessa stadgar. Röstning med fullmakt tillämpas ej. Till sektionens möten utfärdas kallelse minst tre veckor i förväg. Protokoll från medlemsmöte samt årsrapport skall avlämnas till SSDV.
§5. Verksamhetsår
Sektionens verksamhetsår är årsmöte till årsmöte (maj ‐ maj).
§6. Styrelse
Sektionens styrelse väljs för två år i taget av årsmötet. Antalet styrelseledamöter beslutas av årsmötet. Årsmötet utser ordförande, i övrigt kan styrelsen inom sig fördela poster och uppdrag. Styrelsen är beslutsmässig då mer än halva antalet ledamöter är närvarande. Styrelsens beslut fattas med enkel majoritet. Ordförande har utslagsröst vid lika röstetal. Per capsulam beslut kan tas om samtliga styrelseledamöter är ense on förfaringssättet. Styrelsen är sektionens högsta beslutande organ Förslag från Idégruppen för Yrkes‐ och miljödermatologi 2011‐09‐23, reviderat 120914 mellan medlemsmötena. Frågor av principiell natur eller som berör specialiteten dermato‐venerologi i stort bereds i samråd med SSDV.
§7. Stadgeändring
Ändring av sektionens stadgar skall beslutas av två på varandra följande medlemsmöten, varav ett skall vara ordinarie årsmöte.
§9. Upplösning
Beslut om upplösning av sektionen fattas med ¾ majoritet av två på varandra följande medlemsmöten, varav ett skall vara ordinarie årsmöte.
Dessa stadgar är antagna och fastställda vid årsmötet i Umeå 8 maj, 2012 samt årsmötet i Karlstad 21 maj, 2013.
Svenska Kontaktdermatitgruppen (SKDG) har sedan 1980-talet arbetat med kvalitetsutveckling (framför allt med inriktning på testning), information, utbildning och forskningsfrågor inom området yrkes- och miljödermatologi. SKDG är sedan 1996 en sektion inom Svenska Sällskapet för Dermatologi och Venereologi (SSDV). Eftersom SKDG är en sluten grupp som väljer in nya medlemmar med syfte att ha en god bredd inom olika kompetenser, har det funnits ett önskemål att skapa en intressegrupp öppen för alla som är intresserade av ämnesområdet.
Intressegruppen för Yrkes- och miljödermatologi startades 2004 som ett öppet forum med klinisk inriktning för alla med intresse för yrkes- och miljödermatologi. Intressegruppen är en sektion inom SSDV.
Efter att Intressegruppen för yrkes- och miljödermatologi bildades har SKDG omformulerat sin uppgift till att i huvudsak ägna sig åt forskning och utveckling samt att utgöra en remissinstans för organisationer och myndigheter. På så vis kommer SKDG och Intressegruppen att komplettera varandra. Grupperna kommer att ha delvis överlappande uppgifter och ett nära samarbete är nödvändigt.
Intressegruppens verksamhet kommer att likna den för European Society of Contact Dermatitis (ESCD) och frågor rörande ESCD kommer att diskuteras på Intressegruppens möten. Där utses även svensk respresentant till Councilmöten i ESCD. SKDG blir därmed den svenska motsvarigheten till European Environmental and Contact Dermatitis Research Group (EECDRG).
Syfte
Syftet med Intressegruppen är att arbeta med utveckling av ämnesområdet Yrkes- och miljödermatologi med fokus på det kliniska arbetet.
Målgrupp
Intresseföreningen skall vara öppen för alla personer verksamma inom Yrkes- och miljödermatologi, i teori och praktik.
Arbetsform
Arbetet leds av en idégrupp bestående av 4-6 personer, varav en är sammankallande. Idégruppen beslutar om vilka frågor som skall prioriteras och styr arbetet, medan arbetet sedan huvudsakligen sker i arbetsgrupper. I varje arbetsgrupp bör ingå minst en av idégruppens medlemmar.
De yrkes- och miljödermatologiska träffarna i samband med Riksstämman och SSDV´s årsmöte är Intressegruppens allmänna mötespunkter och vid varje träff skall finnas tid avsatt för idégruppen och arbetsgrupperna att presentera och diskutera sitt arbete.
Idégruppen väljs för 2 år vid Intressegruppens vårmöte, medan idégruppen i sin tur tillsätter arbetsgrupper. Idégruppen träffas två gånger årligen.
Arbetet i Intressegruppen bör vara informellt och öppet, men med strukturerade allmänna möten och dokumentation av vad som görs. Protokoll skall skrivas vid de allmänna mötena och dessa skall vara tillgängliga för alla Intressegruppens medlemmar. Vid idégruppsmötena och arbetsgruppsmötena skrivs minnesanteckningar. Vid de yrkesdermatologiska träffarna skall referat från träffarna skrivas och distribueras elektroniskt till alla medlemmar i Intressegruppen - idégruppen utser ansvarig person för detta arbete.
Prioriterade områden för Intressegruppen att arbeta med
● Kompetensutveckling/Undervisningsfrågor. Det är en av Intressegruppens viktigaste uppgifter att verka för att det finns kompetens inom området Yrkes- och miljödermatologi och att kompetensen vidmakthålles.
● Informationsfrågor Att sprida information om vad som händer inom området Yrkes- och miljödermatologi är en annan viktig fråga för Intressegruppen.
● Kvalitetsarbete avseende omhändertagande, utredning och behandling av patienter medyrkes- och miljödermatologisk frågeställning. Den tredje viktiga frågan för Intressegruppen är kvalitetsarbete. Ett led i detta arbete är att se till att det finns en aktuell och kontinuerligt reviderad standardtestpanel. Ett ytterligare led i kvalitetsarbetet är att arbeta för att få ett nationellt register för epikutantestning.
Nätverk
Intressegruppen skall arbeta i nära samarbete med Svenska kontaktdermatitgruppen (SKDG). Intressegruppen har rätt att till SKDG utse två medlemmar med två års mandatperiod och möjlighet till omval.
Intressegruppen skall arbeta i samråd med SSDV´s styrelse och med SSDV´s övriga sektioner vid gemensamma frågeställningar.
Karin Sundberg överläkare, Hudkliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Bert Björkner professor, överläkare, Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen, Hudkliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö Magnus Lindberg professor, överläkare, Yrkes- och miljödermatologiska enheten, Arbets- och miljömedicin, Stockholm
Bakgrund
I kliniskt arbete ser vi dagligen frågeställningar rörande möjliga avvikande reaktioner på dentala material. Dels rör det sig om personal inom tandvården som utvecklar yrkesrelaterade problem och dels rör det sig om patienter i tandvården som relaterar besvär till de dentala materialen. Vi har under de senaste 20 åren sett en förändring i exponeringssituationen med ökad användning av skyddshandskar och utvecklingen av fr.a. nya kompositmaterial och akrylatbaserade bindningssystem för att häfta vid tandsubstansen, s.k. bondingmaterial. Den nuvarande dentala screeningserien har successivt utökats för att täcka de på marknaden vanligast förekommande dentala materialen. Mot bakgrund av detta har SKDG funnit det angeläget att se över möjligheten/behoven av att utveckla nya riktlinjer för test med dentala material.
Det aktuella förslaget baseras på följande underlag:
Sammanställning av testresultat med dentala material från Malmökliniken uppdelad på år och på om det var eksempatienter eller personal i tandvården som testades.
Sammanställning av testresultat från kliniker i Sverige (15 st) under åren 1996-1999 där det förekommer minst en positiv test för dentala plastmaterial, totalt 282 tester. Detta material är analyserat för att se om det finns relationer mellan olika plastmaterial i testutfallet. Resultatet är sammanställt så att det ger dels utfallet per testämne, dels en uppdelning på tandvårdspersonal och tandvårdspatienter samt dels en möjlighet att se på relationer mellan olika testmaterial.
Genomgång av olika dentalmaterial och deras nuvarande användningsområden och förekomst. (Bert Björkner)
Valda delar av publicerad litteratur rörande dentala metaller, kompositmaterial, yrkesrelaterade hudproblem hos tandvårdspersonal.
Klinisk, praktisk erfarenhet i gruppen och diskussion i SKDG.
Resultat
Vid genomgång av materialet kan vi konstatera att:
det föreligger en klar skillnad i utfallet av epikutantestning mellan grupperna tandvårdspersonal med hudproblem och patienter i tandvård när det gäller reaktioner på kompositmaterial och hydrokinon. I personalgruppen täcks majoriteten av de positiva testerna in av 2-hydroxymetylmetakrylat (HEMA) (69 av 75) medan så inte är fallet i gruppen tandvårdspatienter. Det föreligger även skillnader i prevalensen positiva tester för vissa metaller (guld, kvicksilver, palladium)
vissa testämnen i den nu befintliga dentala screeningtesten inte är aktuella ur exponeringssynpunkt eller inte har resulterat i positiva tester i sådan omfattning att de bör vara med
det kontinuerligt sker en utveckling av dentala material (kompositer, bondingmaterial, metallegeringar) och en riktlinje för epikutantestning med dentala material måste ta hänsyn till detta.
det finns ett behov av tydliga riktlinjer för hantering av de tester där det föreligger positiva testreaktioner men inte samtidigt uppenbar klinisk relevans
Epikutantestning med dentala material
Mot bakgrund av vad som framkommit i genomgången ovan anser vi att det bör finnas en teststrategi för personal i tandvård och en annan för patienter i tandvård p.g.a. de skillnader som finns i exponering och de skillnader vi funnit i testresultaten.
SKDG:s riktlinjer för test med dentala material
Det ska föreligga en klar och tydlig testindikation. Finns det ett intresse att utvidga indikationen för epikutantest med dentala material, bör det genomföras som en kontrollerad, klinisk studie, gärna involverande flera kliniker.
Indikation för epikutantest med dentala material
Tandvårdspatienter (Bert Björkner, Yrkes- och Miljödermatologiska avdelningen, UMAS, Malmö) Många patienter upplever även besvär av andra dentala material såsom protesmaterial, provisoriska broar och bryggor, avtrycksmaterial, kompositmaterial, kronor etc. Som led i utredningen av patienter med besvär från munhålan kan epikutantestning med dentaltest vara indicerad.
Under senare år har ett stort antal remisser strömmat in till våra hudkliniker med begäran om lapptestning med dentala material. Många fall kan gälla patienter med subjektiva diffusa besvär från munhålan i kombination med trötthet och muskelvärk. Utredning med lapptestning ger i dessa fall praktiskt taget inget utbyte och därför bör indikationerna för testning med dentala material (screening serien för tandvårdspatienter) begränsas till följande situationer:
Då patienten har objektiva förändringar i munslemhinnan lokaliserade intill ett visst dentalt material och att den kliniska bilden kan vara exempelvis lichenoida reaktioner eller där stark misstanke på kontaktallergi för materialet i fråga föreligger.
Dermatit i ansikte och läppar eller andra hudsymptom som uppkommit i anslutning till tandbehandling.
Då patienten skall genomgå en omfattande tandvårdsbehandling och det finns anamnes på överkänslighet mot det tandmaterial samt skall användas och för att utesluta att kontaktallergi föreligger.
Relativ indikation är munsveda.
I många fall kan det vara svårt att avgöra om samband föreligger mellan en positiv lapptest-reaktion och patientens symptom. Den kliniska relevansen bedöms bäst av behandlande tandläkare som mer i detalj har kunskap om vilka material som använts och som lättare kan bedöma patientens munslemhinna. Dock bör en utförlig bedömning av testresultat och relevans även göras av hudläkaren som stöd för tandläkarens vidare åtgärder.
Personal inom tandvården Indikationen för test med dentala material är densamma som gäller för eksempatienter: att det föreligger misstanke om kontaktallergi för ämnen som personen exponeras för.
Epikutantestningen genomförs enligt samma principer som vid utredning av annan misstänkt kontaktallergi med en mindre modifikation beroende på målgruppen:
För tandvårdspersonal med eksemproblematik och/eller misstänkt kontaktallergi: Initial test med svensk standartest + dentalserie för tandvårdspersonal, se bilaga.
För patienter i tandvården där testindikation föreligger: Initial test med dentalserie för tandvårdspatienter, se bilaga. Vid misstanke om annan orsak, komplettering med i första hand svensk standardserie.
Test med eget material: Akrylatprodukter är vanligtvis metakrylater och testas i 2 % och 0,2 % i aceton i plastkammare.
Remiss och/eller konsultation med specialistklinik: o vid stark klinisk misstanke men negativ test o vid frågor om test med eget material eller nya material o vid fortsatt utredning av positiva tester med eget material.
Testavläsning ska ske två gånger (dag 3/4 och dag 6/7/8)
Samma konc. av kobolt som i standardserien användes.
